Enligt Socialstyrelsens termbank är konsultation en vårdkontakt där patienten bedöms av hälso- och sjukvårdspersonal från annat medicinskt verksamhetsområde (klinik/basenhet/motsvarande) och där vårdansvaret kvarstår hos remitterande hälso- och sjukvårdspersonal.

Vid förskrivning av hjälpmedel innebär konsultation att en hälso- och sjukvårdspersonal inhämtar råd från en annan hälso- och sjukvårdspersonal med adekvat kompetens. Konsultationer är vanliga inom hjälpmedelscentralernas ansvarsområde där det finns hjälpmedelskonsulenter som kan konsulteras inom olika steg i förskrivningsprocessen.

Råden som ges vid konsultation kan vara generella eller patientspecifika. Konsultationen kan genomföras via telefon, digitalt möte, besök på Hjälpmedelscentralen, hembesök eller annan plats. Förskrivning av vissa hjälpmedel/produktområden kräver alltid en konsultation.

Generella råd är av allmän karaktär, såsom exempelvis vilka rollatorer eller tillbehör som finns i sortiment.

Patientspecifika råd ges utifrån patientens specifika behov och förutsättningar som framkommit och bedömts i en kartläggning. Exempel på sådan rådgivning kan gälla val av hjälpmedel, anpassningar eller specialanpassningar. Ofta vid utprovning av hjälpmedel sker konsultation vid ett eller flera tillfällen. Vid utprovningarna deltar förutom patient och förskrivare en hjälpmedelskonsulent och vid behov en hjälpmedelstekniker, ibland även personal och/eller anhöriga. I samråd med patienten kommer förskrivaren och hjälpmedelskonsulenten gemensamt fram till ett lämpligt hjälpmedel. Förskrivare är fortfarande den hälso- och sjukvårdspersonal som inhämtat råd och som i samråd med patienten beslutar om lämpligt hjälpmedel. Konsulenten har ett eget yrkesansvar för de råd som hon eller han ger (6 kap. 2 § PSL) och är därmed journalpliktiga.